The Threes

Då var det D-dagen, alltså tillbaka till verkligheten och ut arbeta på den älskade slav-båten, Stena Saga. Jag får det säkert att låta värre än det är men det skall bli ganska "skönt" att få arbeta lite igen. Har ju varit lite zombie-aktig nu den tredje lediga veckan så som sagt det skall bli lite skönt med omväxling. Omväxling är någonting som det kommer bli också nu på båten då min älskade sambo skall gå natt!!! Som innebär att vi inte kommer att träffas lika mycket som vi brukar göra på båten. Samt att vi inte ens har varit med varandra så mycket nu i två veckors tid gör det väl det inte bättre men vi får helt enkelt se det som ytterligare ett hinder att ta sig över. Finns ju folk som har det värre...men vi är inte dom så skit i dom.

Ivilketfall nästan färdig packad och allt sånt där jux plus lagt in bra musik på ipoden så som Boston, Rush, Fleetwood Mac, Bad Company, The Who med andra ord riktig riktig skön rock. Men också lite av Queens of the stone age, Foo Fighters och System of A down dock som är alltid trevligt att lyssna på.

Nej, borsta tänderna och kanske sätta på sig lite kläder så är man redo att lämna ett liv bakom sig för att ta sig an sitt andra liv.

Supershrink me please

Så var det lönedag igen. Igen o igen skall det väl inte sägas för okt. har varit en lång månad men det säger jag nästan varje månad också så skit samma. Men det är lustigt hur ju hur mycket man kommer på som man skall köpa så fort pengarna har satts in på kontot. Då jag har drabbats av lite mindre sorg att min bärbara dator har gått i kras. Självklart så har garatin gått ut och en bärbar dator måste jag ju bara ha eller?

Nja, egentligen inte. Det är alltid bekvälmligt att ha med sig en när man är ute o reser till mindre ställen som Danmark (sommarstuga) eller till båten där jag jobbar. Men hur mycket använder jag mig av den då? Min trasiga bärbara som var en HP Pavillion 9000-serien 17" användes inte till så mycket mer än till att kolla ibland på film, lyssna på musik samt ladda min ipod. Det sistnämnda däremot var nästan det enda jag använde det till innan den gick i sönder. Kanske var det så den gick i sönder. Jag använde kanske den för lite. Nej, poängen är att jag hade väl egentligen inte behövt den datorn om inget annat så stor och klumpig. Den vägde trots allt hela 3.5 kg och det kändes när släppade den fram o tillbaka till båten.

Så nu har jag kommit till mitt sans att jag skall kanske köpa en mindre. För jag behövde en bärbar väl? Återigen engetligen inte men det kan ju alltid vara bra att ha som min far brukar säga. Har kollat run lite på nätet och har hittade en. Det var inte kärlek vid första ögonkast men den verkar som att den duger med både med innehåll och utseende. Men viktigast var att den var liten. 8" och knappt 1kg som vikt så det kan det ju nästa inte bli bättre. Priset var helt godkänt och jag överlever men ändå känner jag ett visst motstånd.

För om jag bara skall använda den som laddar till min ipod så är det en jädrans dyr laddare men vad kan jag använda den till? Den har ingen dvd/cd-enhet så det är kört mer eller mindre att kolla på film om det inte läggs in till hårddisken eller köpa en extern dvd/cd-enhet men det är helt klart slöseri med pengar. Den skulle klara av spel ganska dåligt även äldre spel och med inget internet tillgång på båten där den kommer användas "mest" så blir det ytterligare ett streck på minus sidan om att skaffa den. Men jag vill ju så gärna ha den säger min åpna hjärna och min magkänsla säger "nja, jag vet alltså inte".

Vi får se vad natten ger ut för drömmar och om jag sitter och skriver på en ny bärbar dator imorgon kväll.

I too want to be a Marlyin

Blip-blop-blip-blip-blop. Är dom rätta takterna just för mig nu och det enda just sådan band som som gäller för mig som spelar synthpop/electropop är Thermostatic. Det finns många andra bra band som håller sig samma typ av musik men för att inte bli total mobbad eller sparkad i skrevet för att inte blanda ihop en artisten/gruppen med samma genre som Thermostatic så jag undviker bara att namedroppa plus för att jag inte orkar.

Däremot varför Thermostatic har en så nära plats i mitt hjärta eller hur upptäckten ens kom på plats var sommaren '06. Egentligen inte sommaren utan det var väl snarare slutspurten på våren, maj. Då jag o tre andra killar tog oss ifrån Göteborg till Los Angeles för att gå på då en av världens största konvent inom spel & spelutveckling, E3. Kan ett minne bli bättre?

Det hela började lite andra eller tredje dagen i staterna med en av dom tre killarna fick fixiden att bränna över lite låtar ifrån datorn till cd-skiva för att ha någoting att lyssna på i bilen medan vi bilades längs Kaliforniens kust. En av låtarna på skivan som sedan blev till fastnade direkt i huvudet på mig och det var 'Reason' med just Thermostatic.

Låten började precis som man har slungats tillbaka till laddningsskärmen av commendore 64 eller någon annan stenålders maskin. Visst, är det många låtar som har nästintill samma sound men jag kunde inte slutats att bli upprymd av glädjen jag kände i låten. Sen när jag hörde sångerskan, Vox "sjunga" de första orden (runt 0:20 i låten): "Everytime I look you in the eyes, you disapear again away from me" och efter ett par försök att filtrera bort dom glada beatsen som låten klär sig med finns det en väldig stor grad av känslor om förundring av den man är kär i. Och för en som jag har intresse av oåtkomlighet inom texter var det som en perfekt symbiot.

När jag väl kom hem ifrån tre långa veckor ifrån staterna så var det bara att få tag i deras debut album 'Joy-toy' och det var verkligen gäldje att lyssna på albumet. Jag kan ju tycka att denna typ av musik blir snabbt upprepande men jag har inte kunnat slita mig ifrån Thermostatic. Speciellt inte nu när dom har släppte en nytt album 'Humanizer' i slutet av maj detta året. Slutet av maj? Ser jag ett tecken i detta hela?

Medan min kärlek aldrig tog slut med 'Joy-toy' så blev det egentligen inte någon eld till flamman utan mer en välbehaglig känsla att dom fortfarande har kvar det som gör Theromstatic dom. För visst var jag nervös när jag skulle lyssna igenom 'Humanizer' för första gången. Jag menar 'The box' som släpptes runt maj '07 var ju klass med 'Reasons' men resten då. Jag borde faktiskt skämmas att jag tvivlade på er Thermostatic. Någonting som jag inte kommer att göra i fortsättningen.

"Every time I look you in the eyes, you disapear away from me again.
Wondering what to say to you to make me look nice.
All I want is to meet you as a friend, atleast.

The second day I am with you atlast, never wanted anything but this.
Wondering what you think of me, makes me so scared.
All I want is to kiss you right away, OK.

Now I'll never take you by the hand, maybe you will be with me tonight.
Wondering what you feel for me, makes me feel so new.
All I want is to be here with you, that's true. "
- Reasons by Thermostatic

In a galaxy far way [11:XX:XX]

5: dagen av min semester har tar sig fram och lämnar gårdagens bekymmer. Är det insomnia som jag sniffar mig själv eller vadå? Nej, det kan jag väl inte påstå men jag har en tendens att spendera längre tid av natten vaken när inte min saknade o älskade sambo inte är hemma. Det är ju en aning tråkigt att gå o lägga sig själv i en stor säng. Så vad gör jag på nätterna? Tja, inte så mycket ifrån vad jag har gjort under dagsljus under min ledighet, hängt framför datorn eller suttit o spelat tv-spel.

Känns som det inte blir gjort så mycket men jag nöjer mig med det simpla och låter dagarna segla förbi o ta dom som kommer. Och med på det sättet händer det saker att man får avklarat visa saker, typ spel. Klarade det alldeles för hypade Star Wars Unleashed och det var väl lite vad detta inlägg skall handla om.

Jag kan lika direkt säga att jag är ingen fan av Star Wars, överhuvudtaget. Har inte sett klart en enda film av den "episka" rymd-sagan. Har liksom inte förstått detta fenomens storhet men har dock gett mig på spel som har haft SW som teman. Alltifrån 'Empire strikes back (SNES)' till älskade 'Knights of the old Republic (XB)'. Så jag antar det måste finnas någonting som har varit intressant.

Det kan väl sägas om SWU. Tror nog aldrig att jag har velat spelat ett SW-spel så mycket som när jag såg några trailers för x antal månader sen och efter ha spelat ett kort men givande demo så var jag ännu mer såld. Aldrig har jag tyckt att någon SW-karaktär har varit coolare än The apprentice/Starkiller. Visst, han ser jädrans tråkig utseendemässigt. Rakat skalle o inga direkta ärr eller nåt sånt där tufft som man förväntar sig en lärning under Darth Vader men hur han håller sin lightsaber och hur han använder sig av "the force" är bara extremt.

Var vad jag tänkte ivilketfall när jag satt o spelade demot. Nu när jag spelat igenom det färdiga spelet så känner jag mig väldigt delad. Spelet i sig är helt oki, det är det faktiskt. Men det är någoting som gör att det blir...jag vet inte...överdrivet? Missta mig gärna nu inte, det är ju spel o sen är det SW. Däremot så känns Starkiller extremt vältränad, möjligtvis för tränad och det börja kännas som att man är Neo från Matrix i tredje filmen, fullärd och nästintill över-vinnerlig.
Självklart kan man dö och det fick jag också ta del av däremot så var det mer av att jag inte så kanten på andra sidan var längre ifrån och rasar ner till en obeskrivlig död. Än att dödad av fienderna som hade sin del av ojämnhet också.

Det finns lagom om kombinationer och "forces" att låsa upp och få tillgång till samt kan man uppgradera sin lightsaber med lite extra egenskaper och självklart kan man levla upp sin karaktär. Däremot om det märks av så mycket vet i tusan. Man vill att det skall märkas så åtminstone kunde väl livsmätaren bli lite längre eller nåt. Något som jag fann ganska trevligt var att man fick en ny uniform till varje bana/mission och några av dom var riktigt coola men gör dom egentligen någon nytta? Inte någon som helst eller åtminstone någonting som jag inte fick känn av. Som var lite av en besvikelse då jag hade hoppats att man fick stå lite mellan valet o kvalet om vilken uniform som passar sig bäst till olika situationer men icke sa Nicke.

Jag kan förstå skaparna att dom vill att spelaren skall ha kul o göra en massa coola saker med "the force" och det kan du också, extremt kul men det är bara att det blir på något sätt väldigt ytligt. Man känner bara att man vill gräva djupare och försöka hitta en undangömd skatt men det duger inte med "om-designande" planeter som man redan varit på en gång. Spelet känns så väldigt litet och tillsammans med irriterande laddningsmenyer så blir inget bättre.

Efter en massa negativa saker så kan jag nämna att jag tycker att spelet har rätt så nya o trevliga idr som säkert skulle kunnas förbättras och återupplivas till en viss uppföljare. Storyn är inte total hopplös utan faller faktiskt ganska mycket i smak och verka passa bra ihop med filmerna. Synd bara så mycket annat känns som mindre komplett som är trist på tanke sin stora hype.

"May the force be with you"

Bye bye birdie (feat. RoUtErS)

Jaha, då var det en måndag som man skulle gå på båten och gunga lite på sjön. Men sen ett par månader tillbaka så har jag haft lite ovisshet i min väntra arm. Hade det början av '06 men har kommit och gått under åren men har lagt sig som extra bagage nu dom senaste månaderna så jag tänkte att jag skulle unna mig själv med lite semester.

Dessvärre innebär detta att min underbara sambo åkte till Stena Line's terminal för att gå på den åldrande Stena Saga själv. Vi gick skilldrande vägar vid Brunnsparken då hon gick mot spårvagnarna. Jag själv gick vidare med min mor som vi hade träffat upp 3 min. tidigare.

Nu sitter jag hemma hos mina föräldrar med en halvfull kopp té, jävligt dåligt väder och funderar varför routers är så jädrans omständiga. Någonting som hade gått sönder hos mina föräldrar. En ny införskaffade D-link 615 blev det åt föräldrarna och en D-Link 635 till vårt hushåll.

Har faktiskt inte så mycket pejl på routers nu förtiden eller aldrig haft. Så det är ju bra att de gör det så enkelt nu med att bara koppla in och bang så är det bara att köra. Eller så det engentligen brukar att vara, inte. Visst, är det lätt med det där vanliga att koppla till och få skräpet att fungera men sen när det kommer till trådlöst och allt sånt blaha så är det bara jobbigt. Som tur har det trådlösa fungerat si sådär hemma hos mina föräldrar så jag har ju fått bra "träning" men det är minst lika jobbigt varje gång.

Så det skall bli enormt kul att få komma hem sen och fixa med sitt egna trådlösa och se om det går smidigt och bra däremot så har jag inga högre förväntingar på varken min egen kunskap eller vägledningen som man får av instruktionerna. Eller kanske är det en hemlig kod i instruktionerna som jag inte förstår. För ibland undrar jag verkligen.

Saknar och älskar dig, min beibilulu.

C=Cykla

Igår, torsdag så hände det någonting stort. Inte lika stort som att skaffa gymkort eller träffande av Jesus. Utan jag bemötte en av mina största fasor, cykla. Ni skrattar säkert gott nu men att cykla för mig är som att ge sig ut en fredagskväll o försöka finna sig en av motsatta könet. Många brukar lätta upp självförtroendet med lite alkohol. Men det är ju inget direkt man kan ta till sig när det kommer till cykla om man inte vill ha den där vinglande känslan.

Hur det hela komma till att jag inte gillar att cykla är väl endå ett frågetecken i sig. Jag har ju varit med om ett par incidenter men knappast så hemska att det borde lämna sig post-traumatisk syndrome. Jag menar visst ramlar man som barn och så det gör man ju men när man för första gången tar av sig hjälmen för att visa sina klasskamrater att man inte är en tönt och sedan cyklar rakt in det enda som finns på HELA stället, en basketbollstång. Pang, ramlar, åker hem. Hade sig någon fördel vissade sig allt.

Att sedan cykla på en stillastående bil bakifrån. Notera en stillastående, och hamnar nästan i 90 grader med cykelns bakhjul och jag sittandes i luften. Landningen var väl inte den mjukast men inget blev krossat mellan benen däremot så tror jag nog att det tog en eller två dagar innan jag återfick min färg i mina händer.

För att inte nämna när jag skulle bara ta mig upp för vår uppfart som är bara en helt vanlig sne och vänlig trottoar. Hamnar jag snett med framhjulet och ramlar trevligt på asfalten med ett styre i magen. Jag minns tom. att jag sedan när jag haltade mig in till köket där min mor var o beklagade mig över att jag aldrig skulle mer cykla.

Nu har jag ju cyklat ett fåtal gånger efter det så klart men oftas inte självmant. Utan mer eller mindre tvingats. Denna gången var väl egentligen inte heller något självmant men för att återigen att jag inte var en total tönt för min älskade sambo så tog hennes cykel på en liten tur till Manhattan (en livsmedelsbutik in the neighborhood). Turen gick bättre än vad jag trodde samt att jag faktiskt inte ramlade. Men rädslan att jag skulle ramla hela tiden fanns i mitt bakhuvud och det är ju där det hela sitter dessvärre.

Däremot så måste jag endå nämna att jag känner mig ytterst taggad för det här med cykel igen. Mer än vad jag gör får in-lines måste jag säga o det säger faktiskt en hel del. Jag menar visst får jag ont i min fot och höft med in-lines men jag behöver ju inte ora mig allt för mycket för att jag landar ju nästintill alltid mjukare med cykel. Eller???

Nu skall det byggas

Idag har det hänt saker måste jag säga o då menar jag saker. Jag o min käraste sambo skaffade oss ett medlemskap på Sats. Vi, som har föredragit att softa i soffan än att ta sig en jogging-tur på kvällarna, vi har skaffat oss ett gymkort. Helt banalt kändes det att gå upp till lokalen som ligger vid Kompassen men efter ett trevligt bemötande av en mer säljs-man\kille än pumpfreak så kändes det ganska bra.

Vi fick oss en rundtur o jag måste säga att jag blev ganska föga imponerad över hur det såg ut. Inte för jag har varit i så många gym på dom senare år. Om man bortser ifrån dom man ser på tv:n, så klart. Nej, men seriöst varit ganska upprymd att få göra någonting som får en att aktivera sig lite. Förra veckan så tränades lite på båten, även om det var varannan dag o inte mer än typ 30 min. så kändes det väldigt uppfriskande. Och det är någoting som jag vill fortsätta känna mig.

Så efter en liten rundtur så fick vi gå in på N's kontor o nämna lite namn o siffror. Frågan är dock är verkligen Sats det bästa gymmet för oss? Nja, vet inte men jag tyckte att hela grejen att kunna frysa de veckor som jag och min sambo inte var hemma och inte betala för dom var ju hela guldklimpen så vill säga. Samt att vi fick lite rabatt för att vi jobbar på det heliga slav-kompaniet, Stena Line som gjorde att det blev tom. lite bättre för plånboken.

Men hur mycket kommer att tränas egentligen nu efter allt är sagt och gjort? Ja, som jag nämnde innan så tyckte jag om känslan att efter ha tränat och även om jag inte satsar för en tvättbräda och muskler av stål så vill jag gärna må bra och det tror jag helt klart att jag kan få ut av detta.

(Samt hade det varit skönt att få bort lite relationkilon också)

B'Good or not

Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg så var i Mölndal Centrum för att handla lite. O efter en jobbig tur på in-lines:en så var jag ju bara tvungen att ha uppfriskande eller det tyckte jag ändå var värd. Så när jag stod vid kylen med all läsk Hemköp kunde bjuda på så valde att jag prova på Fanta's nya "nyttiga" variant som går med namnet B'Good, två sorter finns det som går under det namnet. En läsk som skall vara nyttig samtidig som så god som den vanliga.

För ett par veckor sen så smakade jag den som hade orange färg på sig som går vid coola namnet 'Fruity vita-kick' o den smakade faktiskt bättre än namnet som tur var det. Men något jag var lite förvånad över var att den hade lite fläderblom-smak i sig o det kändes lite lustigt eftersom det inte är någon fläderblom i drickan. Kanske är det en "bi-smak" som det skapas när man blandar aprikos, vindruvor, apelsin o gröna äpplen. Kändes den nyttig däremot? Jao, kanske men jag kunde ha lika tagit fram min Wassermax (Soda Streamer-thingy-sak) o gjort något godare.

Så tillbaka till nutid eller senare idag så bestämde jag mig för att ta den andra sorten av den B'good, Berry Delight. O precis som det sista ordet i namnet 'delight' så kändes verkligen som en light-läsk men inget som fick mig att känna glädje eller någon njutning av. Medan 'Fruity vita-kick' faktiskt var god så var inte "Barry" inte det. En massa bubblor o knastrande vid första klunk o en frisk hallon o smultron-smak tar sig an munnen efter ha svalt så tog smaken bara slut. Tog ytterligare en klunk o samma sak, bubblor,hallon, ingen eftersmak. Kanske var det blandningen av bär som gjorde att den bara inte smakade någoting men någon form av eftersmak vill man ju gärna ha. En smak som får en att bara vilja ta en klunk till som typ Coca Cola Vanilla har. Ni som har druckit 'Vanilla' o faktiskt tyckte om den vet vad jag pratar om ni andra, tough luck. Notera också att det inte är någon hallon eller smultron i "Barry" så det måste ju nästan vara något fel på mig men när min sambo tycker på ett ungefär likadan så är det bara att hålla med.
Frågan är ju däremot om jag hade några förväntningar på att "Barry" skulle vara god. Ja, det är klart jag hade det. Jag gillar Fanta o dess smaker o hade hoppas att den skulle smaka lite som 'Wild Berries' kom för ett par år sen men lite mindre söt. Dock så var det ju andra bär o självklart en mindre "nyttigare" läsk än "Barry".

Slutsats: Fanta skall hålla sig till sina goda smaker o låta bli att prova o vara nyttiga.

Skate or die trying

Jag minns en tid då jag åkte in-lines. Då jag åkte dagligen men det var många år sen. Jag minns även för ca. 3 år sen då jag och min kompis Kim(zi ) var på ett av de stadium som finns i gbg. O tanken slog mig att ett par in-lines vore jädrans bra att ha. Så jag köpte mig ett par som var inte var allt för dyra o inte allt för billiga. Alltså ett helt vanligt Svensson val. Väl köpta så tror jag om jag inte minns helt fel att jag köpte dom på hösten så det var ju ingen direkt idé att köra med dom då enligt mig själv och använda blev dom inte förrän till våren/sommaren efteråt.

Så när våren väl kom så tog jag mig ett par rundor i Mölnlycke, där jag bodde då. Självklart på kvällarna, vill ju inte skämma ut mig direkt. Tanken med var ju att det skulle vara bra att ha in-lines men tyvärr måste jag säga både för min egen del o in-lines:en att dom blev inte så mycket använda efter just den våren.

Fram tills idag, ca. 3 år senare. Annsi, min sambo fick en cyckel igår, måndags av min föräldrar o var självklart lyrisk över att få prova den. Jag själv som suger mest av alla på denna "platta" jord att cyckla tänkte att nu får jag ängtligen chans att köra lite in-lines. Så idag runt 14:00 så stod jag utanför min gård med in-lines på.

Det kändes bekant, det kändes som att ha sex första gången igen...Nej, stryk det. Det kändes bara bekant. Också det som kändes bekant var anledning till att jag inte har åkt så mycket in-lines var smärtor i min vänstra höft o en krampaktig känsla i höger fot. Tror gärna nu inte att det är ursäkter för att inte åka in-lines utan jag gillar känslan som in-lines ger. Åh ja, det var som sagt ett par år sen jag åkte in-lines så otränad var jag ju verkligen. Envis dock som jag kan vara så skulle jag bara åka.

Destination: Mölndal centrum. Blev det o samtidigt som jag tyckte kul så kände jag hela tid smärtorna i kroppen så det blev svårt att koncentrera sig på någonting annat än bara hålla sig uppe. O väl framme i centrum så var det lika skönt som att ta av sig in-lines:en som det var att...tja, ni vet avsluta en akt. Och efter ha handlat lite saker på Hemköp o tagit en snabb titt på Ålhéns så var det ganska givet att jag gick hem med in-lines:en i en plastpåse ifrån Hemköp.

Vågade ta första steget

Jaha, då har men gett sig in på det här med...att blogga. Har ju hört en massa om det o tom. min sambo har det men har inte riktigt förstått hela grejen med det. Tror dock inte att jag är helt ny i Cyber-världen. Facebook, Helgon, Skunk o X antal forum har det blivit under åren men har tröttnat snabbt då det inte är alltid samma substans jag själv letar efter. Inte för jag säger att det jag kommer skriva något mer som har substans men förhoppningsvis så kommer jag inte mötas av lika många "Du har skrivit i fel tråd, din motherfucker!!!" eller "Din mamma satte jag på igår".

Men jag kommer nog ge detta med blogga lite ljus o kanske kan det bli en början av en ny era för denna slav-arbetande person att dela med sig av tankar o andra ovettiga saker.

Så stå ut med mig ett lite tag för kärlek söker vi alla.