I believe I can fly!

Då var det söndag och "äntligen" är det snart dags att jobba. Det kan ju tyckas lite lustig att jag tänker så men nu efter ha varit hemma i nära två månader så skall det bli faktiskt skönt att få komma ut och få arbeta lite. Det känns ganska bra i handleden och jag ser det hela positivt att jag kommer klara mig utan några större bekymmer en längre tid nu. Så det är bara att hålla hårt i tummarna och hoppas på att jag slipper sjukskriva mig för detta året.

Har spenderat eftermiddagen ute på Allum i Partille med min älskling där det "fyndat" lite. Fick köpt mina jogging-skor, Nike Air Pegasus+ som låter hur coolt som helst men inte bara nog med att dom lät coola de kändes extremt bra. Ser framemot att prova o springa med dom. Synd nu bara att jag missar hela den här ''men vs women''-jippot som har hållit på de senaste veckorna. Hade antagligen inte varit någon idé ändå med mina små kilometers.

Igår var vi hemma hos en kompis till älsklingen och hennes kille. Åt jätte jätte god grekisk middag och bara vara, helt enkelt. Tackar och bugar Vicky och Disco, hoppas vi kan bjuda tillbaka och hoppas det inte dröjer allt för länge. Blev sittandes alldeles för länge men tiden flög bara i väg.

Nej, nu börjar det väl bli dags för att lägga huvudet på kudden och krama om min älskling. XXX

When I grow up

Yes, då har man blivit ett år äldre och alla fördelar som att bli kallad för ungdom" är som bortblåsta. Ja, för nu är jag ju vuxen och då måste det ju innebära att jag måste ha en ganska bra inkomst som i senare gör att jag kan lägga ut 800.- spänn på bus/spårvagns-månadskort. Däremot igår då jag var fortfarande var "ungdom" då kostade det mig ca. 600.-. Skillnaden är ju klockren men också så bitterljuv. Jag menar är inte sanningen att jag fortfarande har samma ekonomi som igår? Egentligen så borde det komma någon som och gav mig dessa extra pengarna i fickan och sedan säga ''grattis, du är nu vuxen. Välkommen, här några extra lappar för att klara dig bättre''. Men nej nej, så är det inte för nu har jag blivit "vuxen" nu i statistiken och med det skall jag lära mig spara, leva och bete mig som en vuxen.

Hur än bittert detta än låter så kan jag tyvärr inte låta bli att störa mig på dessa "gränser" mellan vuxen och ungdom i olika "prisklasser" men skit i det nu. Nu är det faktiskt så att jag det är min dag och jag fyller faktiskt år så nu tänker jag bege mig till min hemby och spendera en underbar dag med min älskling, mina föräldrar och några få nära vänner. För dom ser mig inte som en i statistiken, som en ny bliven vuxen.

Still counting...

Idag kommer älsklingen hem ifrån en hårt pass ifrån slav-båten. Hon har gått natt detta pass så hon har inte sovit många timmar nu idag/inatt(?). Skall vilket fall snart bege mig och hämta möta upp henne på terminalen och sedan skall vi väl ta en lite snabb tur till vårt favoritställe, Paprika och äta lunch (frukost för min del) och sedan hem igen och mysa lite^^.

Imorgon så blir man ta mig fan ett år äldre och jag ser inte direkt fram emot det. För det är inte direkt att jag har hunnit med det jag ville göra innan jag blev ett år äldre...egentligen så hade jag inte så många idéer men det blir ändå att det byggs upp lite ångest. Har lite planer hur dagen ser ut imorgon får bara se hur trevlig den kan bli :p

Nej, nu har jag inte tid med att sitta är o skriva men ta gärna ett kopp té och vänta gärna på återseende.

Darkman is back (booya)

Vill först be så mycket om ursäkt om att det inte har skrivit någonting här på ungefär 4 veckor, en hel månad...Anledning till detta är att jag inte har något perfekt svar men jag är fortfarande sjukskriven och är det till 26:e april som då innebär att jag jag har var hemma 2 mån. (om man bortser ifrån de två dagarna då jag tvingades ombord av en psykotisk läkare på FG.)och det har säkerligen tagit på nerverna. Har dragit till mig själv och tyvärr andra älskade under mitt gråa moln och det är i princip första gången jag längtar tillbaka till min arbetsplats.

Vad har hänt under dessa veckorna? Inte så värst mycket faktiskt. Inte under de veckorna då jag har varit själv hemma o älsklingen har varit på sjön. Har väl mest gott o lalat för mig själv har i för sig varit aktiv med träningen på gymmet så nu har jag kommit under 9 gränsen (tack för det sats men egentligen så är det mig själv jag borde tacka :p) och det jag ganska stolt över men jag undrar fan lite vart dom kilona satt innan för inte känns det som jag har blivit lättare men det är tur att jag har målet beach '2025 och inte '09.

Har cyklat nästan hela förra helgen när det var så oslagbart fint väder. Är i för sig fint väder nu med men nu har jag inte min wingman eller rättare sagt min älskling som kan hålla koll på mig så att jag inte göra några fatala misstag som att cykla in i en stillastående bil, bakifrån (jag vet inte än hur det riktigt hände, bilen bara döl upp). Så har inte riktigt vågat att ge mig ut själv. Skratta ni gott folk men hade jag fått välja så hade jag helst velat haft stöd hjul och in snurrad i 20 plastskydd. Nej, cykla har aldrig varit min grej men med en snygg röd färg o lite guld här o var så måste jag bara ut o visa mig. Det är som en tvåhjulig Ferrari. Ljudeffekterna för jag ju såklart lägga till själv.

Avslutningsvis (för att idag är det dag med ett tight schema) så vill jag bara nämna att Kuja kom hem ifrån St.Anton nu i veckan som ligger i...Österrike var det, kanske? Vi har inte setts på nära fem månader och för bröder att inte se varandra är en olustig känsla av ensamhet. Samtidigt är det väldigt lustigt också att trots att vi har känt varandra så länge som vi har gjort så var det första gången som vi hade ett "djupt" samtal där inte tv-spel, anime, manga o annat tjafs som gärna kommer i vägen en konversation. Det var i vilket fall så jag såg vår pratstund som. Aldrig är det försent eller vad sägs det?

Som ni har säkert också märkt så har jag gjort om lite bloggen och tycker den blev ganska nice. Kanske lite för mycket självuppmärksamhet men va fan jag behövde peppa upp mig med någonting. Men våga gärna säg vad ni tycker om den så att jag inte känner mig som helt dum idiot. O nu avslutningsvis vill jag bara tacka min underbara älskling som varit/är mitt stora stöd i denna "nationella" kris.


''I don't know since when I changed to such a cold-hearted guy
I have to warm this frozen, icy, lonely heart to thaw
I like being wrapped with warmness more than anything else for sure
I'm gonna make my coming days to be filled with laughter and joy

I let myself down that I'm more cruel than I thought I would be
I'm just a loser who ends up by caring for my soul
I don't give my heart to no one cause I don't wanna waste my time
I tried to love this loneliness to slip out of this lonesome hole

Sorrow is what I hate but it's grown my sensations
Regrets taught me how to make any hard decisions
Peace is always by my side but I've never felt it once
Love is not the word only for the sweet romance

Well, I'm scared, scared, scared, scared to death
And I'm scared to keep on going on my way
Well, I'm scared, scared, scared, scared to death
And I'll tell myself I'm special till the end

Recalling my torn, broken, aching heart of these long days
And all the memories I wanted to forget for making leaps
Recalling, breaking, aching, crying, making sure to me
And I take all and grin at my future on the way''

- Från Slip out (little more than before) av Beck/Mongolian Chop Squad