Nu har jag gått på introduktionskursen för att få köra privat med handledare. Eller kort och gott, Handledarkurs. Förväntningarna var ju inte höga då älsklingen hade fått en dålig erfarenhet av en sådan tidigare. Och en kurs på tre timmar och trettio minuter ser ju inte så roligt ut på papper. Sen när man också betalat 390.- gånger två så är ju humöret inte heller för högt upp (då det känns att vägverket bara vill lura pengar av en). Men till min föga förvåning så var föreläsaren väldig trevlig och man kände självironi samt sarkasm som gjorde att tiden gick ganska fort. Dock så var hon allvarlig i ton och mycket mycket informativ. Fick väldigt bra grepp om vad skall, komma, ske liksom. Fick även hem bra material som kommer underlag till övningskörningen. Så det känns väldigt peppande att försöka ta körkortet. Jag tom. räckte upp handen när föreläsaren frågade: "hur många det var som skulle ta uppkörningen på första försöket". Nu när jag tänker efter så hoppas jag att jag inte har jinxat mig själv men jag har helt klart lättare för den praktiska biten än den teoretiska, när det kommer till bilkörningen i vilket fall. Men det är framtiden det.
Nu skall jag ta en dusch för att få av all cyckelsvett, träningssvett samt matos och sen till kojs med min älskling. För imorgon gryr en ny dag med nya hopp och förväntningar (wow, var nästan djup där ett tag).
5/18/2009
Touching you, love
Då jag verka ha lite bekymmer med att ändra tidigare inlägg så lägger jag upp bilder min kära Iphone. Dock inget speciellt mer än "snygga" bilder.
I'm not losing my religion
Idag har det fyndast. Det är nästan så att det är på gränsen till årets fynd (hittils ivilketfall). Möte upp min älskling på Myrorna på järntorget då hon ängtligen kommit hem ifrån båten. Och det var där som fyndet hittades. Dock så var det inte jag som hittade utan det var älsklingen fann det och skall ha all ära. Fyndet var ett par jeans och inte bara vilka som helst utan ett par True Religion: Joey Big T. Har letat efter par av det märket i xxx antal år (på ebay) men har inte hittat några direkt "billiga" tills nu. Jeansen var riktigt snygga och det måste varit en rensam och en person som är rädd om sina kläder för de var i utmärkt skick (lite slit vid bensluten
men sånt uppstår ju snabbt). Det är också sällan jag tycker kläder sitter bra och som jag själv vill att dom skall sitta men fan vad bra dom satt. Och priset var unka, futtiga 105.- Som är en piss i havet ju det är ju i stort sätt gratis. Även om modellen har ett par år på nacken så ligger de på ganska hög pris nivå. Längtar till att få ha på mig dom igen.
Nu skall det sovas och imorgon är det hanledarkurs med min far. Någoting som krävs för att köra bil privat så jag har hört. Har också hört att den är lång och jädrans tråkig men man får ju göra som lagen säger. Så det är väl bara att sitta snäll och stå ut. Here I come körkort.
Ohhh, en buddah som håller en gitarr, kan det bli mer amerikanskt.
Lite slitet vid fickan men det är ingentng som dödar.
Röven kunde inte vara mer stolt än att ha två snygga fickor och sitta fast som cement.
men sånt uppstår ju snabbt). Det är också sällan jag tycker kläder sitter bra och som jag själv vill att dom skall sitta men fan vad bra dom satt. Och priset var unka, futtiga 105.- Som är en piss i havet ju det är ju i stort sätt gratis. Även om modellen har ett par år på nacken så ligger de på ganska hög pris nivå. Längtar till att få ha på mig dom igen.
Nu skall det sovas och imorgon är det hanledarkurs med min far. Någoting som krävs för att köra bil privat så jag har hört. Har också hört att den är lång och jädrans tråkig men man får ju göra som lagen säger. Så det är väl bara att sitta snäll och stå ut. Here I come körkort.
Ohhh, en buddah som håller en gitarr, kan det bli mer amerikanskt.
Lite slitet vid fickan men det är ingentng som dödar.
Röven kunde inte vara mer stolt än att ha två snygga fickor och sitta fast som cement.
5/17/2009
Touch me, touch me, please touch me!
Jag säger bara en sak, jävla blekfisa ninjor. Nu sitter jag återigen hemma och är sjukskriven. Börjar bli en aning trött på denna skiten. Klarade av att jobba fram till torsdags eller egentligen onsdags kväll, kudos till mig. Gick till Feel Good så fort jag kom hem till Gbg. Dessvärre verkar dom väääldigt upptagna på FG då jag fick tid den 1/6 och självklart hos den samma mindre trevliga läkaren. Men men bättre än inget antar jag. Vill ju kunna lösa detta bekymmer. Fick gå till vårdcentralen i Mölndal istället och träffade Dr.J som förstod situationen utmärkt och skrev under ett läkarintyg (önskade jag hade honom som läkare istället). Antagligen så kan man inte få allting här i världen.
Däremot så har jag ändå fått någonting eller tja, jag skall ju betala för det så helt gratis blir det ju inte. Det jag har lagt fingrarna på är en Iphone 3G (8GB) som oj så kär jag är i den. För att göra historien jätte kort om hur den hamnade i mina händer så säger jag bara bytte inom familjen. Men min kärlek till Iphone har verkligen gått upp och ner. När Apple visade upp den under '07 så var det kärlek vid första ögonkast och självklart var jag bara tvungen att ha den då. När den väl släpptes så blev det sömnlösa nätter på ebay för att försöka få en men icke sa någon och suget blev bara mindre och mindre. När sen det tog hundra år för den att komma till Sverige så hade jag slängt allt hopp att få äga denna omtalade, älskad och hatad mojäng. Sen blev det så klart inte bättre heller att Felia, ursäkta jag menar Telia OCH Telenor fick tjing på den som svenska återförsäljare. Undrar ju en aning om hur lite Tre bjöd på den eller var ledningen kanske o spelade lite golf den dagen, who knows. Det gjorde verkligen att jag inte skulle ha en om jag så fick en utan allt var rött mot iphone's håll.
Förstå då vilken chock det blev sen för mig att veta att min far hade beställt en ifrån Telia. Inte för att vara elak eller nåt sånt mot min far men tekniska prylar inte hans grej. Han må vara en Jack-of-all-trades men att skaffa en Iponn (min fars uttal för Iphone) hade jag verkligen svårt att se honom med (helt otroligt att han har klarat sig så länge med sin SE P990). Det visade sig att jag hade lite rätt för att Iphone är operativ-låst och detta kände inte min far till och eftersom han har ett annat abonnemang som gjorde det att min mor fick ta över då hon har Telia men inte hon heller är den som är allt för mycket om det tekniska så kunde jag ju inte låta bli att ta mig an denna "börda". Fan också nu kom ju berättelsen om hur jag fick den ändå, jaja.
Men över nu till "årets uppfinning '07". Först kan jag ju nämna att jag har en Ipod touch så gränssnittet var väldigt bekant om nästan inte identiskt. Gillar hur smidigt man rör sig genom menyerna på touchen och detta är inget undantag för Iponn:en heller som dock verkar något bekymmer för andra touch-mobiler. Lite tyngre än vad touch:en är den också men tyngden vänjer man av sig ganska lätt och det är svårt att inte förbryllas över att det är bara få knappar på den. Har alltid varit jag något skeptisk över att ha kontroll över touch-mobiler till skillnad ifrån "vanliga" mobiler då det faktiskt udda att inte har några knappar att trycka på utan bara livnära sig på pekskärmen. Så jag hade lite svårt att överge N95(8GB) som är nog den bästa mobilen jag har haft. I många fall tycker jag nog att N95:an är bättre på det sättet att du aldrig lämnar formatet, mobil. Iphone och andra är touch-mobiler är fortfarande ett främmande fenomen (i mitt tycke) men om detta är framtiden så gillar jag den starkt.
Som jag nämnde innan så handlar mycket för mig om kontroll. Först så hade jag lite svårt att greppa Iphone's simpelhet. Då det mesta finns precis som en vanlig mobil som kalender, klocka, möjlighet att fungera som mp3, ta kort osv. så kändes det ändå som att det fanns en vis begränsning mycket pga. saknad av knappar. Oki oki, det är väl inte knapparna som gör det hela utan rätt så mycket operativsystemet men jag finner det fortfarande att lättare att skriva ett sms med T9 än på ett touch-tangentbord. Visst, det mesta handlar om att få in rätta känslan om precision men det problem har ju aldrig uppkommit på en vanlig mobil med T9. Däremot så finns det ju ganska smarta lösningar som autokorrigering och fungerar på lite olika sätt. För ex. memorera systemet ord när dom skrivits och kan då ge förslag om ordet skulle viljas användas igen. Så man kan väl säga att det är en version T9 som det tar lite tid att vänja sig med och inget som man dör utav.
Jag är lite också av person som gillar att göra mina saker personliga. Älskar att ha olika teman och dylika saker när det kommer till mobiler. Det var någonting som jag verkligen blev besviken och frustrerad över att då det ända man kunde ändra på var bakgrundsbilden (yay, flaggor högt uppe). Inga coola nya menyer eller ikoner, nada. Men kunde detta verkligen stämma att en så avancerad mojäng inte skulle kunna utföra detta? Jovisst, fann jag lösning. Genom att "hacka" mobilen eller Jailbreak som det heter och det var något det lättaste saker jag har gjort på riktigt länge. En program här och där och poff så fick jag tillgång till en massa teman och inte bara teman utan också en oändlig mängd av applikationer (från tredjepart-tillverkare) som kan läggas in. Jag har säkerligen bara skrapat på ytan och lekt runt lite men säga att jag har mycket att se framemot. Ändrades verkligen som natt till dag eller vinter till sommar osv.
När det sen kommer till hur den fungerar som mp3-spelare så fungerar den på samma sätt som Ipod touch. Varför ändra någonting som funkar bra. Däremot att få in musiken och möjligtvis annan media så som film och bilder är en helt annan femma. Många hatar apple's media spelare, Itunes medan många står på andra sidan och älskar den. I normala fall så tillhör jag väl mer den sistnämnda gruppen men när det kommer till Iphone+Itunes så vet i fan. Saker och ting skall synkas med Itunes och mobilen och det är bara en massa tjafs. Så om folk tyckte att det är/var en jobbig process att lägga in musik på sin pod så kommer de skicka hat-brev till Apple om detta bekymmer. Det är tom. lättare att Jailbreak:a mobilen än att lägga in musik på mobilen och det säger ju en hel del.
Hur som helst, så känns det som det är fortfarande en bit kvar tills jag kommer att känna samma behag som till N95:an om Iphone. Men trots det så känner jag ändå lycka om att få hålla denna efterlängtade kärlek och jag kan inte låta bli att slänga bort mitt hat mot den. Det är ju trots allt min första kärlek till touch-mobiler.
Däremot så har jag ändå fått någonting eller tja, jag skall ju betala för det så helt gratis blir det ju inte. Det jag har lagt fingrarna på är en Iphone 3G (8GB) som oj så kär jag är i den. För att göra historien jätte kort om hur den hamnade i mina händer så säger jag bara bytte inom familjen. Men min kärlek till Iphone har verkligen gått upp och ner. När Apple visade upp den under '07 så var det kärlek vid första ögonkast och självklart var jag bara tvungen att ha den då. När den väl släpptes så blev det sömnlösa nätter på ebay för att försöka få en men icke sa någon och suget blev bara mindre och mindre. När sen det tog hundra år för den att komma till Sverige så hade jag slängt allt hopp att få äga denna omtalade, älskad och hatad mojäng. Sen blev det så klart inte bättre heller att Felia, ursäkta jag menar Telia OCH Telenor fick tjing på den som svenska återförsäljare. Undrar ju en aning om hur lite Tre bjöd på den eller var ledningen kanske o spelade lite golf den dagen, who knows. Det gjorde verkligen att jag inte skulle ha en om jag så fick en utan allt var rött mot iphone's håll.
Förstå då vilken chock det blev sen för mig att veta att min far hade beställt en ifrån Telia. Inte för att vara elak eller nåt sånt mot min far men tekniska prylar inte hans grej. Han må vara en Jack-of-all-trades men att skaffa en Iponn (min fars uttal för Iphone) hade jag verkligen svårt att se honom med (helt otroligt att han har klarat sig så länge med sin SE P990). Det visade sig att jag hade lite rätt för att Iphone är operativ-låst och detta kände inte min far till och eftersom han har ett annat abonnemang som gjorde det att min mor fick ta över då hon har Telia men inte hon heller är den som är allt för mycket om det tekniska så kunde jag ju inte låta bli att ta mig an denna "börda". Fan också nu kom ju berättelsen om hur jag fick den ändå, jaja.
Men över nu till "årets uppfinning '07". Först kan jag ju nämna att jag har en Ipod touch så gränssnittet var väldigt bekant om nästan inte identiskt. Gillar hur smidigt man rör sig genom menyerna på touchen och detta är inget undantag för Iponn:en heller som dock verkar något bekymmer för andra touch-mobiler. Lite tyngre än vad touch:en är den också men tyngden vänjer man av sig ganska lätt och det är svårt att inte förbryllas över att det är bara få knappar på den. Har alltid varit jag något skeptisk över att ha kontroll över touch-mobiler till skillnad ifrån "vanliga" mobiler då det faktiskt udda att inte har några knappar att trycka på utan bara livnära sig på pekskärmen. Så jag hade lite svårt att överge N95(8GB) som är nog den bästa mobilen jag har haft. I många fall tycker jag nog att N95:an är bättre på det sättet att du aldrig lämnar formatet, mobil. Iphone och andra är touch-mobiler är fortfarande ett främmande fenomen (i mitt tycke) men om detta är framtiden så gillar jag den starkt.
Som jag nämnde innan så handlar mycket för mig om kontroll. Först så hade jag lite svårt att greppa Iphone's simpelhet. Då det mesta finns precis som en vanlig mobil som kalender, klocka, möjlighet att fungera som mp3, ta kort osv. så kändes det ändå som att det fanns en vis begränsning mycket pga. saknad av knappar. Oki oki, det är väl inte knapparna som gör det hela utan rätt så mycket operativsystemet men jag finner det fortfarande att lättare att skriva ett sms med T9 än på ett touch-tangentbord. Visst, det mesta handlar om att få in rätta känslan om precision men det problem har ju aldrig uppkommit på en vanlig mobil med T9. Däremot så finns det ju ganska smarta lösningar som autokorrigering och fungerar på lite olika sätt. För ex. memorera systemet ord när dom skrivits och kan då ge förslag om ordet skulle viljas användas igen. Så man kan väl säga att det är en version T9 som det tar lite tid att vänja sig med och inget som man dör utav.
Jag är lite också av person som gillar att göra mina saker personliga. Älskar att ha olika teman och dylika saker när det kommer till mobiler. Det var någonting som jag verkligen blev besviken och frustrerad över att då det ända man kunde ändra på var bakgrundsbilden (yay, flaggor högt uppe). Inga coola nya menyer eller ikoner, nada. Men kunde detta verkligen stämma att en så avancerad mojäng inte skulle kunna utföra detta? Jovisst, fann jag lösning. Genom att "hacka" mobilen eller Jailbreak som det heter och det var något det lättaste saker jag har gjort på riktigt länge. En program här och där och poff så fick jag tillgång till en massa teman och inte bara teman utan också en oändlig mängd av applikationer (från tredjepart-tillverkare) som kan läggas in. Jag har säkerligen bara skrapat på ytan och lekt runt lite men säga att jag har mycket att se framemot. Ändrades verkligen som natt till dag eller vinter till sommar osv.
När det sen kommer till hur den fungerar som mp3-spelare så fungerar den på samma sätt som Ipod touch. Varför ändra någonting som funkar bra. Däremot att få in musiken och möjligtvis annan media så som film och bilder är en helt annan femma. Många hatar apple's media spelare, Itunes medan många står på andra sidan och älskar den. I normala fall så tillhör jag väl mer den sistnämnda gruppen men när det kommer till Iphone+Itunes så vet i fan. Saker och ting skall synkas med Itunes och mobilen och det är bara en massa tjafs. Så om folk tyckte att det är/var en jobbig process att lägga in musik på sin pod så kommer de skicka hat-brev till Apple om detta bekymmer. Det är tom. lättare att Jailbreak:a mobilen än att lägga in musik på mobilen och det säger ju en hel del.
Hur som helst, så känns det som det är fortfarande en bit kvar tills jag kommer att känna samma behag som till N95:an om Iphone. Men trots det så känner jag ändå lycka om att få hålla denna efterlängtade kärlek och jag kan inte låta bli att slänga bort mitt hat mot den. Det är ju trots allt min första kärlek till touch-mobiler.
5/10/2009
I'm electric
Nu med snart bara 45 min. (som har säkerligen minskat efter detta inlägg är skriver) kvar av denna söndag som har varit ganska behaglig dag. Dagen började en aning segt. Inte för mig men för min älskling som svor att aldrig mer skall dricka alkohol (yeah, right). Då vi var ute igår o svängde våra lurviga. Först blev det en lite förfest hemma hos Becky där Tess också "hängde" samt Becky's kille Alex. Mycket trevligt då jag själv drack en hel flaska vin (notera alkholfri) samt en monster som består av 50cl socker, koffin och andra saker som skall vara onyttiga. Runt halv tolv snåret så började tog vi oss en taxi för att träffa Joy och en massa annat folk. Gretas blev stället vi hängde på och det var kul där även nu om det var ställe for the gay people. Lite besviken dock måste jag säga att jag inte fick ragg eller ens en blick. Jag säger inte att det ändrar min sexuella läggning men det är ju alltid bra för självförtroendet att få tumme upp av samma kön.
Mot 2-tiden blev det dags att röra påkarna hemåt och älsklingen var minst sagt lite över molnen. Däremot så är det alltid kul att se henne lite "glad". Älsklingen däckade i stort sätt direkt efter vi kom hem medan jag väntade på att Joy skulle komma över o få sova en lite blund. Hade dock problem att somna sen och jag får skylla på koffinet så surfade runt i blodet.
Men åter tillbaka till idag så skulle vi ha en brunch med ett par ex-sjömän/kvinnor men pga. mest bakfylla så blev brunchen uppskjuten och minimerad till tre pers. (då jag och älsklingen var två utav dom) som egentligen skulle varit sju. Men det blev en trevlig fika på ''Fröken Olsson'' och hel del skvaller. Kuja tittade in runt halv fyra då vi (killar/pojkar/män) skulle gå på bio. Bion började däremot inte förrän vid 18:00 så vi hängde runt lite och Kuja fynda tom. ett spel och en ny jacka (kan ni tänka er) jag själv hittade också lite men snålheten har legat mig när till hjärtat så det är svårt att överge den. Men det skadar ju aldrig att titta (=önska).
Väl vandrat runt så blev det middag och Super Sushi var det givna valet. Och som en gammal hund så har jag svårt att lära mig att 12 bitar är alldeles för mycket men 12 är ju mindre än 15 bitar så någonstans måste jag ju ha blivit klokare på. Med rå fisk och fem ton ris gick vi till mitt fjärde hem, Bergakungen. Där vi skulle se X-men Origins: Wolverine (en äkta pojk/kill/film) som faktiskt var lite över förväntat (en recension kommer väl om den senare...om jag kommer ihåg någonting ifrån den så vill säga). Väl på bion så blev det så klart snacks och popcorn men varken min eller Kuja's magar var tillräckligt stora för att äta upp skiten så det blev skrattretande mycket över.
Efter bion så gick vi in mot avenyn och eftersnacket om filmen var det givna topic:et som i sig är nästa mer intressant än filmen. Väl kramat förväl till Kuja så för jag läsa via sms att min älskling inte alls mått bra. Så med längtat att få komma hem o trösta min älskling så gick jag till Ming och köpte några dumplingar och någonting annat gott och sedan vidare till Subway för att köpa en limpa med kycklingbröst.
Nu väl hemma och älsklingen lite bättre så hoppas jag att hon känner sig kry nog att jobba imorgon. Annars blir det så att jag slänger i land henne. Vi får helt enkelt hålla tummarna och ge henne mycket kärlek så att hon blir frisk. Skall strax börja packa lite smått inför havets bravader och som sagt hoppas på det bästa för vår bådas hälsa.
Mot 2-tiden blev det dags att röra påkarna hemåt och älsklingen var minst sagt lite över molnen. Däremot så är det alltid kul att se henne lite "glad". Älsklingen däckade i stort sätt direkt efter vi kom hem medan jag väntade på att Joy skulle komma över o få sova en lite blund. Hade dock problem att somna sen och jag får skylla på koffinet så surfade runt i blodet.
Men åter tillbaka till idag så skulle vi ha en brunch med ett par ex-sjömän/kvinnor men pga. mest bakfylla så blev brunchen uppskjuten och minimerad till tre pers. (då jag och älsklingen var två utav dom) som egentligen skulle varit sju. Men det blev en trevlig fika på ''Fröken Olsson'' och hel del skvaller. Kuja tittade in runt halv fyra då vi (killar/pojkar/män) skulle gå på bio. Bion började däremot inte förrän vid 18:00 så vi hängde runt lite och Kuja fynda tom. ett spel och en ny jacka (kan ni tänka er) jag själv hittade också lite men snålheten har legat mig när till hjärtat så det är svårt att överge den. Men det skadar ju aldrig att titta (=önska).
Väl vandrat runt så blev det middag och Super Sushi var det givna valet. Och som en gammal hund så har jag svårt att lära mig att 12 bitar är alldeles för mycket men 12 är ju mindre än 15 bitar så någonstans måste jag ju ha blivit klokare på. Med rå fisk och fem ton ris gick vi till mitt fjärde hem, Bergakungen. Där vi skulle se X-men Origins: Wolverine (en äkta pojk/kill/film) som faktiskt var lite över förväntat (en recension kommer väl om den senare...om jag kommer ihåg någonting ifrån den så vill säga). Väl på bion så blev det så klart snacks och popcorn men varken min eller Kuja's magar var tillräckligt stora för att äta upp skiten så det blev skrattretande mycket över.
Efter bion så gick vi in mot avenyn och eftersnacket om filmen var det givna topic:et som i sig är nästa mer intressant än filmen. Väl kramat förväl till Kuja så för jag läsa via sms att min älskling inte alls mått bra. Så med längtat att få komma hem o trösta min älskling så gick jag till Ming och köpte några dumplingar och någonting annat gott och sedan vidare till Subway för att köpa en limpa med kycklingbröst.
Nu väl hemma och älsklingen lite bättre så hoppas jag att hon känner sig kry nog att jobba imorgon. Annars blir det så att jag slänger i land henne. Vi får helt enkelt hålla tummarna och ge henne mycket kärlek så att hon blir frisk. Skall strax börja packa lite smått inför havets bravader och som sagt hoppas på det bästa för vår bådas hälsa.
5/09/2009
Tillbaka till ruta 1
Det är nästan gått en vecka nu sen jag jobbade och det börjar bli snart dags att gå på igen. Denna gången är jag kanske inte lika positiv till det. Inte med det att jag inte vill jobba utan snarare att jag faktiskt kommer få ont i handleden igen. Förra passet gick det ganska bra fram tills torsdagen då det började smyga upp som en blekfis ninja. För smärtat kände jag igen alldeles för bra och mot lördagen så kunde jag inte ens hyvla en simpel skiva ost till mitt knäckebröd. Frågan om att åka hem låg hela tiden o älta i huvudet men jag kände bara att jag ville åtminstone stanna hela veckan. Dels för att det skulle kännas väldigt väldigt drygt att åka hem o sjukskriva sig efter ha varit hemma i två månader (det är klart att allt går inte att förväntas gå som en räls direkt) samt att jag vill vara med min älskling. Har vi som spenderar nästan 24-seven med varandra (både hemma & på sjön) sen gud vet inte hur länge så känns det verkligen som en stor ändring nu de senaste veckorna. Väl hemma nu så har det känns till si och så med handleden. Men som vilken tapper soldat...jag menar sjöman så skall jag se och göra ett ytterligare försök och jobba nu kommande pass för att se om den blekfisa ninja bara ville skrämma mig eller vad han nu egentligen ville.
Hemma har det också varit en del rymd-ninjor som har hoppat på ens nerver. Badrummet i hemmet har/hålls på att renoveras och det har haft följande konsekvens ingen tillgång till dusch eller någon annan form av lyx i badrummet. Dock är det först idag det har börjat ta riktig bra form och vi kan äntligen duscha, notera ikväll. Däremot så har dusch:andet varit någon större problem för är man medlem hos gym då har man ju tillgång till omklädningsrum och dusch som i för sig är ganska självklart i för den typ av tillhåll men det är faktiskt först nu som jag verkligen har uppskattat det till fullo, tack Sats.
Det har verkligen varit många ninjor som har slagit bland ens nerver denna veckan och jag kan säga att det dök upp ett par fart-dårar till ninjor när jag var o övningskörde i torsdags och igår, fredag. Som jag nämnde för länge länge sen så skall det försöka tas ett körkort detta år och med följd av att jag o älsklingen fått vår semester då vi skall ge oss på en intensiv kurs och försöka göra varandra stolta. Jag själv har inte kört på ett bra tag...säg typ 10 år sen. Uhhw, vad gammal jag får mig att låta...
I vilket fall så fick jag sätt mig i en av mina föräldrars bil, en liten nätt Peugeot 206 tillsammans med min far och min älskling (hur hon nu vågade det). Jag själv tänkte att jag skulle leta upp en fin parkerings-plats och lala omkring där. Men som vanligt så hade min far andra planer o tyckte jag skulle ut o köra i den vanliga trafiken. Med lite att säga emot så begav vi hos mot Mölndal centrum och vände i en av de många rondellerna och sedan tillbaka för att köra över Mölndals ån och leta upp ett relativt bra ställe för att träna backa, kopplingen och mm. Efter den körturen så kändes det som om en stor del av mitt liv hade precis passerat mig men lite av det jag lärde mig för 10 år sen började komma tillbaka till mig.
Gårdagens bravader var väl både på gott och ont. Jag fick köra ut till Coop, Kållered tillsammans med min far (såklart). Det gick relativt bra för allt är ju faktiskt relativt. Fick kört en omväg men det erkände min far att det var hans fel men jag kan väl erkänna själv att det var lite mitt fel också. Väl på väg till coop fick jag ett dock total hjärn-stopp mitt på Mölndals bron och stod där ett par minuter men om man bortser ifrån det så gick det faktiskt bra. Det är på motorvägen jag hör hemma, yeah baby! Även hemvägen gick fruktansvärt bra och inga större saker inträffade förutom när vi var som nästan hemma. Istället för att parkerar som vanliga människor så tycker min far om att stå på inner-gården hemma hos oss. Och med den följden blev det att jag själv skulle försöka köra in på en small gå-gång. Dock så kom jag inte så långt utan någonstans på vägen till att svänga in och någonting annat så fick jag återigen hjärn-stopp och med den följden blev att jag körde in i en sten. Frågan om det blev en större skada på bilen eller oss är inte lika viktig som, ''Vem fan ställer en jävla sten där?!''. Mycket tråkigt slut på det roliga men skadad på bilen var inte allt för farlig och jag själv ser det väl som lektion om ''Vad som kan hända om du tappar hjärnan''.
Det blir väl ingen mer bilkörning denna veckan men inte pga. att jag fått en traumatisk upplevelse utan andra planer. Måste ju få ut lite av denna veckan ju och med det avslutats detta inlägg.
Hemma har det också varit en del rymd-ninjor som har hoppat på ens nerver. Badrummet i hemmet har/hålls på att renoveras och det har haft följande konsekvens ingen tillgång till dusch eller någon annan form av lyx i badrummet. Dock är det först idag det har börjat ta riktig bra form och vi kan äntligen duscha, notera ikväll. Däremot så har dusch:andet varit någon större problem för är man medlem hos gym då har man ju tillgång till omklädningsrum och dusch som i för sig är ganska självklart i för den typ av tillhåll men det är faktiskt först nu som jag verkligen har uppskattat det till fullo, tack Sats.
Det har verkligen varit många ninjor som har slagit bland ens nerver denna veckan och jag kan säga att det dök upp ett par fart-dårar till ninjor när jag var o övningskörde i torsdags och igår, fredag. Som jag nämnde för länge länge sen så skall det försöka tas ett körkort detta år och med följd av att jag o älsklingen fått vår semester då vi skall ge oss på en intensiv kurs och försöka göra varandra stolta. Jag själv har inte kört på ett bra tag...säg typ 10 år sen. Uhhw, vad gammal jag får mig att låta...
I vilket fall så fick jag sätt mig i en av mina föräldrars bil, en liten nätt Peugeot 206 tillsammans med min far och min älskling (hur hon nu vågade det). Jag själv tänkte att jag skulle leta upp en fin parkerings-plats och lala omkring där. Men som vanligt så hade min far andra planer o tyckte jag skulle ut o köra i den vanliga trafiken. Med lite att säga emot så begav vi hos mot Mölndal centrum och vände i en av de många rondellerna och sedan tillbaka för att köra över Mölndals ån och leta upp ett relativt bra ställe för att träna backa, kopplingen och mm. Efter den körturen så kändes det som om en stor del av mitt liv hade precis passerat mig men lite av det jag lärde mig för 10 år sen började komma tillbaka till mig.
Gårdagens bravader var väl både på gott och ont. Jag fick köra ut till Coop, Kållered tillsammans med min far (såklart). Det gick relativt bra för allt är ju faktiskt relativt. Fick kört en omväg men det erkände min far att det var hans fel men jag kan väl erkänna själv att det var lite mitt fel också. Väl på väg till coop fick jag ett dock total hjärn-stopp mitt på Mölndals bron och stod där ett par minuter men om man bortser ifrån det så gick det faktiskt bra. Det är på motorvägen jag hör hemma, yeah baby! Även hemvägen gick fruktansvärt bra och inga större saker inträffade förutom när vi var som nästan hemma. Istället för att parkerar som vanliga människor så tycker min far om att stå på inner-gården hemma hos oss. Och med den följden blev det att jag själv skulle försöka köra in på en small gå-gång. Dock så kom jag inte så långt utan någonstans på vägen till att svänga in och någonting annat så fick jag återigen hjärn-stopp och med den följden blev att jag körde in i en sten. Frågan om det blev en större skada på bilen eller oss är inte lika viktig som, ''Vem fan ställer en jävla sten där?!''. Mycket tråkigt slut på det roliga men skadad på bilen var inte allt för farlig och jag själv ser det väl som lektion om ''Vad som kan hända om du tappar hjärnan''.
Det blir väl ingen mer bilkörning denna veckan men inte pga. att jag fått en traumatisk upplevelse utan andra planer. Måste ju få ut lite av denna veckan ju och med det avslutats detta inlägg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)